Riksdagens Öppnande
Stalker, vem jag?
The New Me
Det är däremot skoj när man akn åka ner på stan själv. Kände mig nästan som mitt gamla jag igen häromdagen, när jag satt och fikade med en kompis på ett café efter att vi varit och fixat naglarna. Dock är jag inte jättenöjd med naglarna den här gången, jag tog glitter och det glittrar så himla mycket att jag får ont i huvudet. Inte jättesnyggt... Men nu får det vara såhär tills nästa gång jag ska dit. Jag var även på stan och handlade lite kläder till, hör och häpna, mig själv. Men så kom jag hem och insåg att inget passade, så nån dag här nu ska jag åka tillbka och byta allt. Förhoppningsvis hittar jag något annat. Min garderob håller dock inte med. Men jag måste! Nu börjar skolan igen, mitt sista år och ny klass och allt. Perfa, då kan man ju "uppfinna" sig själv igen. Den här gåången vill jag verkligen inte vara en schleten småbarnsmamma, den här gången vill jag vara lite cool, fräck och frän. En person som som har barn, men som inte definireras av att hon har barn. Ska bara gå och klippa mig först. Det kommer nog bli helt misslyckat, som alltid. Men om vi låtsas att det blir superbra, och att jag hittar lite nya kläder och använder min fräcka väska, DÅ. Då blir jag ju en person som kan prata om annat än barn helt automagiskt. (Medveten felskrivning, JA) Sen håller det i sin ungefär tills lunchen antar jag.
Morning Glory
Det tyckte inte barnen. Dom ropade välling! välling! och hoppade i sängen och på mig. 5 koppar kaffe senare är jag nu ganska pigg och kommer absolut inte kunna somna om. Nu vill barnen såklart sova.
This Sucks
Precis då ringer dom från jobbet, och jag blev så himla stressad att jag tackade ja till ett nattpass, vilket jag lovat mig själv att jag inte skulle göra. Men det var snabbaste sättet att få dom att lägga på. Jag hade egentligen bara tänkt jobba den här veckan ut och sen inget mer i sommar. Men men, jag får väl tänka som att det blir skoj med lite extra pengar i september iallafall. Plus att det är rätt skönt att jobba natt. Man gör ingenting och får betalt för det. Tyvärr är det en vakennatt, men jag kan iaf få läsa i fred, och se en film utan att någon (typ ett barn) stör mig. Plus att man får betalt med natt-ob, alltid nått.
Känner mig otroligt neggig nu ikväll. jag är trött och sur, och imorgon ska jag ha barnen hemma hela dagen själv ända till 20. Undrar vad vi ska hitta på för skoj? Antagligen lekplatsen som vanligt. jag hatar lekplatsen, men det är väl bara att klistra fast sin vänligaste min och sitt bästa tålamod. Hoppas det regnar som fan imorgon så att vi kan vara inne och se på film utan att jag får dåligt samvete och känner att jag måste ta ut dom... I helgen ska jag vara världens gladaste mamma, ojojoj vad jag ska vara glad. Dom andra barnen på gatan kommer att bli avundsjuka på mina barn för att dom har en så glad och rolig mamma.
Ingen vanlig dag
Inatt när jag inte kunde sova satt jag och surfade runt på nätet och hittade de coolaste (och möjligtvis fulaste) vinterskorna till banditen: ett par klarblåa moonboots! Aah, nostalgin... Själv hade jag kobolyblå och neonrosa när jag var liten. Såklart att han också måste ha det nu då! Ett par sådana, en blå overall och en bäverfitta-mössa. Det bästa med att ha barn är ju att man kan klä dom som man vill tills dom fattar att dom kan välja själva. Vilket jag inbillar mig att kilar inte bryr sig om förräns senare än tjejer? Jag tycker det är jätteroligt att köpa barnkläder. Nästan (men bara nästan) roligare än att köpa till mig själv.
Idag är det storstäd som står på schemat. jag städar iofs varje dag, men mer plockar och dammsuger. Idag ska det kalasstädas och fixas en tårta, för vi ska ha kalas efetrsom det är Banditens födelsedag! Hurra hurra för honom, jäklar vad tiden går fort. Jag minns när han föddes och jag var helt paff för att han var så hima... ful. jomen det är sant! Jag var helt chockad och tyckte så synd om honom som skulle få gå genom livet som en fulis utan tjejer. Men så gick det ett pas dar och han blev söt. Lyckligtvis. För honom då alltså.
Skolstart skolsmart
Annars håller jag på att jobba mina sista pass innan skolan börjar igen. Men jäklar vad många kurser jag ska läsa den här terminen! Sammanlagt blir det 60hp. 2 av kurserna är kvällskurser och går en gång i veckan, men jag antar att jag måste börja läsa kurslitteratur på bussen om jag vill se skymten av mina barn i höst. Å andra sidan har jag en jäkligt bra ursäkt till varför sambon måste ta dom när dom bråkar jättemycket eller precis har bajsat - jag måste plugga! Det jobbigaste nu med alla kurser är att jag måste registrera mig på alla kurser (tråkigt) och att jag måste beställa ett ton med kurslitteratur (ännu tråkigare) och sen måste jag gå och hämta ut alla böcker jag beställt, vilket kommer att bli så tungt att jag bruter ryggen. Jag har ett väldigt pressat schema i höst och har räknat ut att barnen kan vara sjuka 3 dagar nästa termin, 15/9, 22/10 och 13/10. Om jag tänker på hur det såg ut med vabbdagar förra hösten så... jag kan man säga att jag sitter i skiten redan. Men nu ska vi vara positiva! kanske alla andra föräldrar på det här nya dagiset har sina ungar hemma när dom är sjuka, och behåller dom hemma till dom är friska? Problemet är bara att nu går barna på 2 olika avdelningar, vilket innebär dubbla antalet bakterier och baciller. Börjar ångra alla kurser jag ska läsa.
Long time no see
En sak som verkligen har förändrats sedan jag blev mamma är att jag har blivit så himla BLÖDIG. "jaha, nu ska hon lipa igen" är en ganska vanlig fras hos mina vänner. Idag på jobbet satt vi och arbetade hårt vid datorn. AKA surfade runt på Youtube. Det var ju inget pinsamt alls när jag sitter och nästan fulgråter när jag ser en video om ett jäkla LEJON... Men kolla här, det är så himla FINT!! http://www.youtube.com/watch?v=btuxO-C2IzE Men det måste vara låten med aerosmith, och inte whitney houston. Annars får man inte den rätta känslan!!
Precis då kom min chef in och blev väl lite konfundersam över att jag satt och grät över timrapporterna, haha. För som den sanna ögontjänare jag är var jag naturligtvis snabb att klicka ner lejonjäkeln. Det här hade aldrig hänt för 4 år sedan, no way in hell. Det här började när jag var gravid med Huliganen och grät när jag såg en gammal farbror på bussen som jag tyckte såg ensam och ledsen ut. Då bortförklarade jag det med graviditetshormoner, men jag börjar tro att det är permanent.
Nystart
Efter hur en av "pedagogerna" har betett sig mot mig och barnen genom den här historien, har vi bestämt oss för att dom inte kan gå kvar på det där dagiset. Det, och tusen andra småsaker som det har varit hela tiden. Så imorgon börjar vi på vårt nya dagis! DET ska bli skönt, fröknarna känns vettiga och man måste inte anmäla en månad i förväg hur man ska lämna barnen trots att man får skolschemat 2 veckor före kursstart. trevlig omväxling.
Annars har barnen precis däckat, och jag ska dra igång ett avsnitt av desperate housewives. Eftersom sambon kollar på fotboll. fasen vad trist det är med fotboll! Nästan så att jag funderar på att plocka fram dom undangömda smygcigaretterna...
Och ÅH, vad jag har varit bebissugen idag! En klasskompis hade med sin lilla tjej som är två månader gammal.... Det var ganska nära att jag stal med mig henne (bebisen, inte mamman) hem. Men sen kom jag på att det är urjobbigt med bebisar, och lät ungen vara kvar i vagnen. Bebisar är gulliga, gosiga, mjuka och luktar gott. Men dom är också jobbiga, krävande, skrikiga och ganska irriterande i omgångar. Plus att jag antagligen skulle få ett psykbryt om jag var dum nog att skaffa en unge till jsut nu. En bandit i sin värsta trotsålder räcker fint. Han är helt galen nu, skriker och är arg för precis allt. det brukar fungera att låta honom få bestämma lite, som typ att välja vilken av två tröjor han vill ha. Det är helt okej för mig, även att han vill gå ut och gunga en stund när vi kommer hem från dagis. Även fast det pissregnar. Men det är INTE okej att han vill hämta en barnpall från lekrummet och ställa den på bordet för att sen hänga i taklampan. Där går liksom gränsen. Vilket han har lite svårt att fatta, och då blir det raserivrål. Vilket jag är allergisk emot. Ibland brukar jag muta med en ask med russin då. men det ska man absolut inte enligt Den Stora Trotsboken. Ska bara sova ikapp ett par dar så tar jag itu med det där då. Samtidigt som han ska börja sova hela natten i sin egen säng. Gärna i sitt eget rum.
Som sagt, det där med en bebis till vore himla korkat.
Jobbigt läge
Men det som tagit upp absolut mest tid är att jag har ringt miljoners samtal till kommunen och varit allmänt asförbannad på dagiset. Såhär, nämligen: en kompis till mig läser till lärare. En dag kom hon till mig och berättade att hon sett en video på bland annat MINA BARN, på en annan students redovisning. Då har den lilla människan gjort praktik på vårt dagis och filmat barnen, för att sedan använda i sin redovisning. Harmlöst, kan man tänka. Om det nu inte hade varit den där förargliga lilla sekretesslagen.... Himla puckodagis som går med på något sådant! Jag har tom skrivit på en extra lapp (som jag fick tvinga rektorn på dagiset att skriva ihop) där det garanteras att INGA bilder på mina barn får spridas, överhuvudtaget. Ja, jag är galen. Min allra första termin på psykologiutbildningen hade vi ett "case" en studieuppgift, som handlade om en manlig pedofil. Gissa vad han gillade för bilder? Jo, bilder på dagisbarn som "var så enkla att hitta på internet". det här har verkligen bitit sig fast hos mig och jag är livrädd för internet. jag ryser verkligen när jag ser alla dom här mamma-bloggarnas bilder på deras barn. Barn som badar, barn som springer runt i typ blöja osv. OM DOM BARA VISSTE, liksom. Folk där ute ÄR inte alltid goda människor som tycker att barn är söta i sina blöjor. Dom är äckliga, pervesa idioter som utnyttjar dagis och föräldrars naivitet.
Det har varit tusen turer fram och tillbaka, jag har som sagt pratat med universitets lärarutbildnings"rektor", kommunen, en tidning, typ alla jag känner. Ska berätta mer om vad det här har gett, ska bara hämta barnen på dagis först. Alla fröknar där är jätterädd för mig nu, hehe. Det kan dom gott vara!
I fel ruta
Vill egentligen börja med att skriva av mig om en helt sjuk sak (tycker jag) som jag fåt reda på i skolan om vårt dagis, men det hinner jag inte nu innan jag ska hämta barnen.
Så jag nöjer mig med att konstatera att jag idag för första gången sedan min födelsedag skulle "ange min ålder" i ett formulär. Jag kun nu inte längre klicka i rutan 18-24, utan det är 25-35!!!!!!!! som gäller. Känner mig skitgammal.
Då känner man att man gärna åker bort samma dag.
Det ska bli skönt att åka bort. Jag kan inte festa hemma längre. Förr i tiden hade jag aldrig fylleångest, sen började den smyga sig på efter att jag fått barn, och jag hade grav ångest dagen därpå. Nu har det nått nya höjder, och fylleångesten kommer med första glaset. typ. Jag vet inte om det har att göra med att jag har barn eller om det är åldern som gör det, men jag tippar på det första för det händer inte när jag är bortrest. Så det är tur att jag är praktiskt taget nykterist nuförtiden.
Jag har iallafall gjort slingor nu (hos en RIKTIG frisör) och köpt en ny klänning. Börjar redan få lite lite seperationsångest från barnen, med det löser sig nog. Om inte annat ikväll när Huliganen kör sin nya grej: vara vaken tills midnatt. Trots att han är trött 19.30. Lagom roligt.
Och sen måste jag nog sova
Men NU. Nu ska jag minsann skriva så att fingrarna blöder. Ojojoj vad jag ska skriva. Sitta uppe hela natten. Minsann.
Men först ska jag bara en liten stund.
Är man lat så är man
Nu ska jag dock ta tag i tentan. Egentligen vill jag bara gå ner och lägga mig i min varma mjuka säng, men först tänkte jag skriva en timma eller två.
Banditens trots har förresten nått nya höjder. han älskar sina nya skor mer än livet självt och blir totalt vansinnig när han inte får ha dom på sig inomhus. Det går knappt att lämna honom på dagis längre, för där är dom lite mer... strikta med att han inte får ha dom inne. Det är inte alltid jag, vilket blir lite förvirrande för honom när han kommer till dagis såklart. Men jag brukar diska av dom under sulan och så får han ha dom inne. Det är liksom det eller att höra på illtjut HELA tiden. Och jag är alllvarligt allergisk mot barnskrik. Jättedumt och väldigt opedagogiskt, jag vet. Och jag har inte sagt till dagis att han får ha dom inne heller, så ful är jag. Men jag är lite sur på dagis för tillfället, så jag tänker att det får bli deras problem. Det kan dom gott ha. Funderar starkt på att byta dagis också. Väldigt starkt. har varit lite för många negativa grejer där nu. Det enda är ju dock att barnen känner personalen och dom andra barnen, och problemen ligger i en av fröknarnas väldigt oflexibla bemötande och tråkiga attityd, så det öär ju inte det att dom inte har det bra på dagis. Hoppas jag iallafall. Det är ett ganska svårt beslut det här, för man vet ju vad man har, men inte vad man får, som bekant. Eller vart det nya dagis kan tänkas ligga. har inte jättelust att hamna på andra sidan stan om man säger så. Då tar jag hellre tantens trista stil de maximala tio minuterna om dagen jag träffar henne.
