En mammas bekännelser

Ja, vi lever. Om någon kanske eventuellt undrade. och nu är praktiken slut för den här gången. och det känns så himla SKÖNT! Jag är verkligen inte skapt för att stiga upp 5 på natten. Kan ju ha något att göra med att jag sällan lägger mig före midnatt iofs. Jag kommer verkligen aldrig klara av att ha ett jobb. Jag känner det redan nu, det kommer aldrig gå. Igår var jag så trött att jag spydde. På riktigt. Sen somnade jag 19.15 när jag la Banditen, som lyckligtvis sov hela natten i sin egen säng utan att vakna en enda gång. Det kan vara en av förklaringarna till varför jag fortsatte sova som en sten tills klockan ringde imorse.