En mammas bekännelser

Åh vilken jobbig dag. Jag har sovit alldeles för mycket, så jag är seg som ett torkat fikon. Funderar på ifall jag ska orka släpa mig ut på en promenad eller ej. Ska bara laga mat, bada barn, fixa med tvätten och börja packa först. Börja packa = prova kläder. För i helgen ska jag nämligen åka på dricka-dyrt-vin-och-gå-på-vernissage-av-konstnärer-ingen-hört-talas-om-helg. Läs: suparhelg med kompisar för attt fira min 20-årsdag i en annan stad. Jag ska gå all-in på att det är min födelsedag kan jag lova. Både fredagen och lördagen ska jag bestämt hävda att jag minsannsa fyller 20 just idag. Sen kommer jag att komma hem på söndag, antagligen med ont i njurarna. Det får jag jämt, även om jag bara dricker ett glas cider från ica. Det är en av sviterna från en alkoholförgiftning som mitt 17-åriga jag ådrog sig en blöt helg i Berlin.

Det ska bli skönt att åka bort. Jag kan inte festa hemma längre. Förr i tiden hade jag aldrig fylleångest, sen började den smyga sig på efter att jag fått barn, och jag hade grav ångest dagen därpå. Nu har det nått nya höjder, och fylleångesten kommer med första glaset. typ. Jag vet inte om det har att göra med att jag har barn eller om det är åldern som gör det, men jag tippar på det första för det händer inte när jag är bortrest. Så det är tur att jag är praktiskt taget nykterist nuförtiden. 

Jag har iallafall gjort slingor nu (hos en RIKTIG frisör) och köpt en ny klänning. Börjar redan få lite lite seperationsångest från barnen, med det löser sig nog. Om inte annat ikväll när Huliganen kör sin nya grej: vara vaken tills midnatt. Trots att han är trött 19.30. Lagom roligt.